<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Teori Elektrik</title>
	<atom:link href="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Tue, 21 Dec 2010 07:40:05 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.4.2</generator>
		<item>
		<title>Arus Terus Dan Arus Ulang-alik</title>
		<link>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/arus-terus-dan-arus-ulang-alik/</link>
		<comments>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/arus-terus-dan-arus-ulang-alik/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 21 Dec 2010 07:38:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Shahrul</dc:creator>
				<category><![CDATA[Umum]]></category>
		<category><![CDATA[Definasi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/?p=84</guid>
		<description><![CDATA[Arus terus (AT) ataupun direct current (DC) merupakan arus elektrik yang mengalir dalam satu hala sahaja. Arus ulang-alik (AU) ataupun alternating current (AC) pula merupakan arus elektrik yang berulang-alik arah pengaliran arusnya. Sumber asas arus terus adalah bateri manakala sumber asas arus ulang-alik adalah soket rumah. Arus terus Arus ulang-alik Di atas adalah graf arus [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: justify;"><a href="http://adf.ly/4116/ms.wikipedia.org/wiki/Arus_terus" target="_blank">Arus terus</a> (AT) ataupun direct current (DC) merupakan arus elektrik yang mengalir dalam satu hala sahaja. <a href="http://adf.ly/4116/ms.wikipedia.org/wiki/Arus_ulang-alik" target="_blank">Arus ulang-alik</a> (AU) ataupun alternating current (AC) pula merupakan arus elektrik yang berulang-alik arah pengaliran arusnya. Sumber asas arus terus adalah bateri manakala sumber asas arus ulang-alik adalah soket rumah.</p>
<table border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="arus terus" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/arus-terus.gif" alt="" width="278" height="116" /><br />
Arus terus</td>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="arus ulang-alik" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/arus-ulang-alik.gif" alt="" width="252" height="106" /><br />
Arus ulang-alik</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p style="text-align: justify;"><span id="more-84"></span></p>
<p style="text-align: justify;">Di atas adalah graf arus terus melawan masa dan graf arus ulang-alik melawan masa. Dalam arus terus, nilai magnitud di ambil kira sama ada magnitudnya tetap ataupun magnitud berubah-ubah mengikut masa selagi ia tidak menukar arah iaitu tidak melintasi nilai kosong.</p>
<p style="text-align: justify;">Dalam arus ulang-alik pula, nilai magnitud dan nilai frekuensi di ambil kira. Magnitud arus ulang-alik juga boleh tetap ataupun berubah-ubah. Frekuensi adalah bilangan ulangan dalam masa satu saat. Frekuensi juga boleh tetap ataupun berubah-ubah.</p>
<p style="text-align: justify;">Penukaran arus ulang-alik kepada arus terus lebih mudah berbanding penukaran arus terus kepada arus ulang-alik. Arus ulang-alik ditukarkan kepada arus terus menggunakan recifier manakala arus terus ditukarkan kepada arus ulang-alik menggunakan inverter.</p>
<p style="text-align: justify;">Sistem penjanaan dan pengagihan elektrik dari stesen janakuasa sehingga ke rumah menggunakan arus ulang-alik. Ini kerana, voltan arus ulang-alik mudah dinaikkan dan juga diturunkan menggunakan transformer.</p>
<p style="text-align: justify;">Penghantaran elektrik dilakukan dalam keadaan voltan tinggi supaya merendahkan nilai arus. Arus yang rendah bertujuan mengurangkan kehilangan kuasa dalam kabel penghantaran.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/arus-terus-dan-arus-ulang-alik/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Simbol Komponen</title>
		<link>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/simbol-komponen/</link>
		<comments>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/simbol-komponen/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 21 Dec 2010 00:42:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Shahrul</dc:creator>
				<category><![CDATA[Umum]]></category>
		<category><![CDATA[Simbol]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/?p=32</guid>
		<description><![CDATA[Nama Komponen Simbol Perintang Tetap Perintang Boleh Laras Kapasitor Berkutub Kapasitor Tidak Berkutub Kapasitor Boleh Laras Induktor]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<table border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Nama Komponen</td>
<td style="text-align: center;">Simbol</td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Perintang Tetap</td>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="simbol perintang tetap" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/simbol-perintang-tetap.gif" alt="" width="148" height="44" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Perintang Boleh Laras</td>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="simbol perintang boleh laras" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/simbol-perintang-boleh-laras.gif" alt="" width="132" height="65" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Kapasitor Berkutub</td>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="simbol kapasitor berkutub" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/simbol-kapasitor-berkutub.png" alt="" width="150" height="56" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Kapasitor Tidak Berkutub</td>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="simbol kapasitor tidak berkutub" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/simbol-kapasitor-tidak-berkutub.png" alt="" width="149" height="52" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Kapasitor Boleh Laras</td>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="simbol kapasitor boleh laras" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/simbol-kapasitor-boleh-laras.png" alt="" width="150" height="53" /></td>
</tr>
<tr>
<td>Induktor</td>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="simbol induktor" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/simbol-induktor.gif" alt="" width="150" height="36" /></td>
</tr>
</tbody>
</table>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/simbol-komponen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Induktor (Inductor)</title>
		<link>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/induktor/</link>
		<comments>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/induktor/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 20 Dec 2010 17:39:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Shahrul</dc:creator>
				<category><![CDATA[Umum]]></category>
		<category><![CDATA[Komponen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/?p=58</guid>
		<description><![CDATA[Induktor/Pearuh ataupun inductor dalam Bahasa Inggeris adalah komponen yang dapat menyimpan tenaga dalam dengan memberikan arus melaluinya. Induktor terdiri daripada satu lilitan pengalir yang boleh menghasilkan medan magnet. Gambar induktor ditunjukkan di bawah.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Induktor/Pearuh ataupun inductor dalam Bahasa Inggeris adalah komponen yang dapat menyimpan tenaga dalam dengan memberikan arus melaluinya. Induktor terdiri daripada satu lilitan pengalir yang boleh menghasilkan medan magnet. Gambar induktor ditunjukkan di bawah.</p>
<p style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="induktor" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/induktor.jpg" alt="" width="336" height="448" /></p>
<p style="text-align: justify;"><span id="more-58"></span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/induktor/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kapasitor (Capacitor)</title>
		<link>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/kapasitor/</link>
		<comments>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/kapasitor/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 20 Dec 2010 08:52:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Shahrul</dc:creator>
				<category><![CDATA[Umum]]></category>
		<category><![CDATA[Komponen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/?p=38</guid>
		<description><![CDATA[Kapasitor/Pemuat ataupun capacitor dalam Bahasa Inggeris adalah komponen yang dapat menyimpan tenaga dengan memberikan voltan melaluinya. Kapasitor terdiri daripada dua plat yang dipisahkan dengan penebat yang dikenali dieelektrik. Kapasitor juga terdapat dalam bentuk kapasitor tetap dan kapasitor boleh ubah. Gambar kapasitor berkutub dan kapasitor tidak berkutub ditunjukkan di bawah. Kapasitor Berkutub Kapasitor Tidak Berkutub Kapasitor [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Kapasitor/Pemuat ataupun capacitor dalam Bahasa Inggeris adalah komponen yang dapat menyimpan tenaga dengan memberikan voltan melaluinya. Kapasitor terdiri daripada dua plat yang dipisahkan dengan penebat yang dikenali dieelektrik. Kapasitor juga terdapat dalam bentuk kapasitor tetap dan kapasitor boleh  ubah. Gambar kapasitor berkutub dan kapasitor tidak berkutub ditunjukkan di bawah.</p>
<table border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="kapasitor berkutub" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/kapasitor-berkutub.jpg" alt="" width="200" height="288" /></td>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="kapasitor tidak berkutub" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/kapasitor-tidak-berkutub.gif" alt="" width="200" height="230" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: center;">Kapasitor Berkutub</td>
<td style="text-align: center;">Kapasitor Tidak Berkutub</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p style="text-align: justify;"><span id="more-38"></span></p>
<p style="text-align: justify;">Kapasitor tetap mempunyai jenis berkutub dan tidak berkutub. Nilai kapasitor diukur dalam unit Farad.</p>
<p style="text-align: justify;">Nilai kapasitor berkutub di cetak pada badannya. Nilai kapasitor tidak berkutub di cetak dalam bentuk kod tiga digit, misalnya 154. 154 bermaksud, &#8217;1&#8242; digit pertama, &#8217;5&#8242; digit kedua dan &#8217;4&#8242; pekali ataupun bilangan kosong dan unitnya dalam pf (piko farad). Oleh itu, 154 bernilai 150,000 pf = 0.15 uf.</p>
<p style="text-align: justify;">Selain nilai kapasitor, nilai had voltan juga perlu di ambil kira. Had voltan adalah nilai voltan maksimum yang boleh di tampung oleh kapasitor tersebut.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/kapasitor/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Perintang (Resistor)</title>
		<link>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/perintang/</link>
		<comments>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/perintang/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 10 Dec 2010 17:16:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Shahrul</dc:creator>
				<category><![CDATA[Umum]]></category>
		<category><![CDATA[Komponen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/?p=7</guid>
		<description><![CDATA[Perintang ataupun resistor dalam Bahasa Inggeris adalah komponen yang memberi rintangan terhadap aliran arus dan menghasilkan voltan susut merentasinya. Dua jenis perintang yang selalu digunakan adalah perintang tetap dan perintang boleh laras (variable resistor). Gambar perintang tetap dan perintang boleh laras ditunjukkan di bawah. Perintang Tetap Perintang Boleh Laras Perintang tetap mempunyai nilai rintangan yang [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Perintang ataupun resistor dalam Bahasa Inggeris adalah komponen yang memberi rintangan terhadap aliran arus dan menghasilkan voltan susut merentasinya. Dua jenis perintang yang selalu digunakan adalah perintang tetap dan perintang boleh laras (variable resistor). Gambar perintang tetap  dan perintang boleh laras ditunjukkan di bawah.</p>
<table border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="perintang tetap" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/perintang-tetap.jpg" alt="" width="363" height="189" /></td>
<td><img class="alignnone" title="perintang boleh laras" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/perintang-boleh-laras.jpg" alt="" width="272" height="319" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: center;">Perintang Tetap</td>
<td style="text-align: center;">Perintang Boleh Laras</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p style="text-align: justify;"><span id="more-7"></span></p>
<p style="text-align: justify;">Perintang tetap mempunyai nilai rintangan yang tidak boleh diubah.  Perintang boleh laras, juga dipanggil potentiometer mempunyai nilai  rintangan yang boleh diubah dari kosong sehingga maksimum mengikut  nilainya. Nilai perintang diukur dalam unit ohm.</p>
<p style="text-align: justify;">Perintang yang kecil, tidak cukup ruang untuk dicetak nilai rintangannya. Oleh itu, kod warna digunakan. Kebiasaannya terdapat empat jalur kod warna. Jalur pertama adalah nilai digit pertama, jalur kedua adalah nilai digit kedua, jalur ketiga adalah pekali dan nilai keempat adalah tolerance. Di bawah adalah kod warna perintang(resistor colour code).</p>
<p style="text-align: center;"><img class="alignnone" title="resistor colour code" src="http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/gambar/resistor-colour-code.jpg" alt="" width="544" height="365" /></p>
<p style="text-align: justify;">Selain nilai rintangan, perintang juga perlu diambil kira pada kadaran watt nya. Kadaran watt adalah nilai watt maksimum yang boleh di tampung oleh perintang tersebut. Perintang yang kecil mempunyai kadaran 0.25W. Saiz perintang semakin besar apabila kadaran watt nya semakin tinggi.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://shahrulnizam.com/teori-elektrik/perintang/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
